Magsjuk.

Hej, här är jag! På bättringsvägen efter att ha legat i en hemsk magsjuka de senaste dagarna. Är inne på 5:e dygnet med illamående, yrsel, och sjukt ostabil mage. Jag har i princip bara rört mig mellan sängen, soffan och toan de här dagarna som varit. I söndags när Nicklas hade åkt så satte det igång på riktigt, då hade jag ju mått halvkonstigt ända sedan lördagkväll. Hela natten låg jag och ojade mig i sängen och gruvade mig för att kräkas, så har det varit nu ända sedan dess. Speciellt på nätterna. Lillan har haft ganska mycket vakentid på nätterna så det har verkligen varit tufft att inte bara kunna sova bort illamåendet. Tur att det bara kom ena vägen, jag har än inte behövt kräkas något och idag har magen känts så pass stabil att jag kunnat äta något utan att behöva gå direkt på toa efteråt så kanske är det på väg åt rätt håll äntligen.

Ni kanske undrar hur jag fixat det med två barn hemma, det har jag inte. Fick ringa svärmor i måndagsmorse och höra om det fanns någon möjlighet att få lämna Adam med henne då jag inte ville skicka iväg honom på dagis med smittorisken som är. Adam var och är fortfarande pigg så honom har det inte varit någon fara med. Jag kände bara att jag inte ville utsätta honom igen för några hemskheter, han som hade sådan hemsk kräksjuka bara för två helger sedan. Så Adam tillbringade hela måndag och tisdag hos farmor och farfar. Han kom hem i går kväll och jag hade väl räknat med att vara återställd då men icket. På kvällen vred det om i magen igen och så var det bara att börja om igen. Jag ringde pappa och frågade om han kunde tänka sig att hämta Adam idag och låta honom vara hemma hos dem under dagen och eventuellt sova över.
Det var absolut inga problem så i morse packade vi väskorna igen och så kom moffa och hämtade Lilleman.

Jag undrar vad han tror när han blir skickad iväg så där. Förmodligen inte så mycket. Hallelujah för whatsapp säger jag då bara. Jag får hela tiden uppdateringar om vad som händer när han är borta så det känns skönt. Att Lilleman har det bra är det ingen tvekan om. Självklart skulle jag vilja ha honom hemma men det skulle nog inte vara så roligt för honom. Jag saknar honom nåt så fruktansvärt. Har inte vågat krama om honom ordentligt på flera dagar bara för att jag är så rädd att smitta honom. Men så i går kväll när farmor och farfar lämnat av honom sa jag hur mycket jag hade saknat honom, då kom han direkt fram till mig med lade armarna om mig och lutade huvudet mot axeln en lång stund. Mammas älskling! Tur att han har världens bästa farmor o farfar och mormor o morfar!❤

Jag vet inte vad jag skulle göra utan dem, jag är så glad över att jag har dem! Ibland kan det sitta så långt in att be om hjälp också, varför ska det vara så egentligen? För tacksam det är jag verkligen! Jag hade inte fixat allt detta själv om jag inte haft några här hemma att luta mig mot när det krisar. Visst har det känts kämpigt den senaste tiden. Det känns som att det har varit en ganska tuff start på sommaren det tänker jag inte förneka. Jag har varit så ledsen och nere över hur tungsamt det känts att vara själv och försöka få vardagen att funka med inte bara ett barn utan två. Jag vill inte att det ska kännas så. Jag vill njuta av tiden jag får med mina barn här och nu inte oroa mig över hur jag ska få allting att gå ihop.

Nicklas tänkte höra med sin handledare ifall han kan ta ut några föräldradagar lite längre fram. Jag skulle bli så jäkla glad om han kunde ta en vecka i alla fall. Det skulle verkligen vara guld värt att få ha honom hemma lite längre än en helg åt gången.

Det är i alla fall en sak om är positiv i det här. Jag har fått sova igen mig. Om inte på nätterna så på dagarna, jag har ju inte haft ork till något annat så jag har inte haft något större val. Har tillbringat dagarna med att serie-nörda framför tv:n då lillan vilat. Sedan har jag även slumrat till själv också lite då och då. Idag sov vi tre långa pass på förmiddagen och efter lunch. Första riktiga sömnen på tre hela veckor. Det är sjukt vad kroppen kan klara sig länge utan sömn men förr eller senare så behöver man komma ikapp.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s